Bron i Gränsfors, på gränsen mellan de gamla socknarna Bergsjö och
Gnarp. ’Åbron’ för oss som bodde i närheten, ’Gamsetbron’ för folk
från Baståsen och Gamset, ’Gränsforsbron’ för folk utifrån. Så minns
jag det, och så kanske det var …

Bron byggdes i alla fall 1906 under ledning av byns egen ’Kal
Annersa’ (Karl Andersson). Ett imponerande valvbygge som såvitt jag
vet aldrig har behövt något särskilt omfattande underhåll. Ett nytt
räcke är väl i stort sett allt.

På slänten till vänster brukade vi bybarn sitta och meta på 50-talet.
Stora stim av löjor kom upp från Gränsesjön vid midsommartid och
annars fanns där nästan alltid mörtar, abborrar, braxar och någon
enstaka gång en och annan bäcköring. I åkanten kunde en närmast
stillastående gädda lura på sitt byte. De nappade aldrig men kunde
fångas med hjälp av en kopparsnara fäst på ett metspö. Fast det var
en svår konst!

En dramatisk händelse från tidigt 50-tal har etsat sig fast i mitt
minne. En av oss småpojkar – vi var väl i fem-sexårsåldern – råkade
snubbla och föll ner i vattnet från den högra slänten. Han flöt
snabbt iväg under bron – det var ofta ganska mycket vatten på den
tiden. Till all lycka kom lärarinnan Alba Åkebo förbi just då – hon
höll på att tvätta mattor lite längre upp. Hon kastade sig raskt ut i
strömmen och lyckades snabbt fånga in den chockade gossen. Allt
slutade lyckligt och väl!