Det här gamla fotot visar den del av Gränsforsbygden som kallades
’Träsvejen’, ett namn som möjligen kan ha sitt ursprung i forna
tiders svedjebruk.
Huset närmast (mitt i bilden) kallades ’Frelins’ (dåvarande ägaren)
eller ’Lindbloms’ (en tidigare ägare). Arnold Englund bodde där under
70- och 80-talen.
Den stora vita byggnaden på ’Knallen’ i bakgrunden är
Godtemplarhuset, hemvist för IOGT-logen 1721 Nordstjärnan. Där
spelades också bordtennis på hög nivå på 50-talet. Gränsfors BTK var
topplag i division 2. Den stora stjärnan var norrlandsmästaren Åke
Westrin. I laget spelade också hans bror Helge Westrin samt Gunnar
Ekvall från Gnarp.
På ängarna i förgrunden har jag svettats en hel del under varma 60-
talssomrars slåtterarbete.
Fotografen J Englund kan vara Arnolds far, Johan Englund, som var en
tekniskt kunnig person som bl.a. byggde sin egen motorcykel. Han
anlitades också ofta som teknisk problemfixare på Yxfabriken.
27 februari, 2016 kl. 14:53
Tjena Bosse!
Tog fasta på det du skriver om ev. svedjebruk. Har du hört talas om att det bedrivits här i våra trakter? Det förknippas ju mer med större skogar längre västerut i norrsocknarna. Men din teori kan ju vara riktig och namnet Träsvejen kan peka på detta.
27 februari, 2016 kl. 16:59
Hej Sune!
Svedjebruk förekom allmänt i Sverige från medeltiden och ända in på 1900-talet. Det var alltså inte bara skogsfinnarna som använde den metoden. Ett litet citat från en uppsats i ämnet från Sveriges Lantbruksuniversitet (1999):
”Syftet med svedjebruket har skiftat. Främst svedjades skogsmarken för att
man skulle kunna odla säd på den, men också för att öppna upp markerna för lövtäkt, slåtter och bete. För ett par århundraden sedan använde sig större delen av Sveriges befolkning av svedjebruk inom jordbruket och stora delar inom utmarkerna svedjades.”
http://pub.epsilon.slu.se/4360/1/Lundin_C_1999.pdf
Och Träsvejen är typisk utmark. Så jag tycker min gissning är någorlunda rimlig men nog omöjlig att bevisa …